Prylar till lust och leda

Vaknade med huvudvärk. Har intagit ett piller och det känns bättre nu. Jag tror det är en förkylning som bråkar. Den vill inte bryta ut, utan hotar med huvudvärk samt ömma och stela muskler och leder. Det har hållit på fram och tillbaka över en veckas tid nu.
 
Som vanligt på lediga dagar så brukar jag starta tvättmaskinen och diskmaskinen från morgonen, men just i dag är den ena bara startad. Ett mindre berg av disk väntar på mig. Men det är en världslig sak, som Karlsson på taket också konstaterade.
 
Plockade in och ut en del kläder ur ett skåp i går på kvällen och min käre sambo hjälpte mig med att sätta dit de nya korgarna även om jag hade tänkt göra det själv. Jag menar, med dessa "verktyg" fixar man de flesta småsaker inom husets väggar utan en händig man. 
 
 
 
 
Lite jobb återstår med kläderna. Kanske egentligen ganska mycket jobb då jag tänker efter. Vi har nämligen fyra stycken klädskåp till som är 100x240 cm och två som är 100x200 cm. Hur mycket förvaring behöver man egentligen? Man skulle kanske inte behöva alla x antal plagg som man inte har använt på x antal år. Och tänk på alla ouppackade flyttlådor vi har. Vi har klarat oss utmärkt utan alla prylar i dem under snart sju års tid så egentligen borde man helt kallt göra sig av med allt. Jag vet inte ens vad som finns i lådorna. Livet skulle vara så mycket enklare utan en massa prylar. Så det så. Men. Det finns ett stort men. Jag bor med en man som har som motto att den som har mest saker då han dör, han vinner. :) Jag kommer att förlora den tävlingen i alla fall.
 
Nej, nu blir det att lyfta på rumpan och ta itu med de härliga hushållssyslorna, kaninbursstädning och diverse andra härligheter. I evighet. Amen.
 
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Bella:

Sjukt egentligen de där tröjorna man kunde köpa "den som har flest saker när den dör vinner" så tänker inte min sambo. Han är allergisk mot prylar. Där kom jag o flyttade in med 30 kartonger som typ varit oöppnade sen 2007. Under mina år i ch klarade jag mig utmärkt utan allt men det skär ändå i hjärtat att slänga grejer. Är en typisk samlare. Men stadsmissionen har fått gamla kläder. Slängde också lite innebandytidningar men sparade de där jag själv skrivit. Man måste få ha minnen. Men inte h&ms hela 1997s kollektion. Kommer aldrig väga 56 kg igen ändå :-)

Svar: Du har så rätt Bella, vi blir aldrig 56 kg igen. Det kom jag fram till för några år sen. Det är en skön känsla då man har gjort sig av med en del grejer. Jag gillar inte det här slit- och slängsamhället. Om man bor i en lägenhet kan man inte ha hela gårdsplanen full med det ena och det andra i alla fall... Då jag flyttade till Sverige hade jag ett par väskor med kläder. Det enda jag behövde skaffa var en ny säng och en begagnad cykel för 200 SEK. Tiderna förändras och vi med den.
Mad(d)e

2 Bella:

Det är skönt när man kommer till insikt om att man inte behöver alla de onödiga prylar man samlat på sig genom åren...försöker inte va så nostalgiskt. Minnena finns ju kvar även om jag slänger den där gamla tröjan med favvolaget. Har tex sparat mina rosetter från hästtävlingar men har de i en låda ngnstans. Vill inte slänga dem, men vi har massa grejer i förrådet som ska bort. Det är så skönt när man väl bestämt sig att lämna det gamla bakom sig. Nu förtiden skaffar jag inget nytt om jag inte slänger ngt gammalt. På så sätt sparar man en slant...

Svar: Du har så rätt.
Mad(d)e

3 Bella:

Tycker du har rätt också. Fight for your right :-) önskar att jag kunde leva som jag lär. Är så nostalgisk och vill ha kvar grejer jag aldrig använder. Digitala prylar väntar jag dock ofta med tills de är prisvärda. Däremot kan jag smälla av flera tusen på innebandyklubbor och löparprylar....

Svar: Jag brukar tänka att intressen måste få kosta....
Mad(d)e

4 Bella:

Bra skrivet! Man måste ju få lämna lite avtryck efter sig.

Kommentera här: