En mörkare dag
Nej, jag hade börjat skriva ett inlägg, men ångrade mig. Man ska inte avslöja allt om sig själv och sina dumheter, kan jag bara konstatera. Jag gör ett nytt försök nu.
Barnen var bokstavligen utmattade i morse. Jag fattar inte hur de kunde vara så trötta. De har ju haft sovmorgon två dagar nu, men de var tröttare än aldrig förr. Ingenting var bra, och jag fick prioritera mellan att Vendela fick dricka ett mjölkglas eller borsta tänderna. Mjölkglaset vann. Barnen får frukost på "föris", men jag tyckte de behövde få något i magen före vi åkte. Resultatet sedan blev att jag dumpade barnen vid "föris" två minuter före klockan sju och kom till jobbet två minuter senare (jobbet är bakom skolan). Hemma hade jag två kaniner som inte fick någon mat, men jag kom fram till att de inte dör. Saken är den att jag faktiskt drömde i natt att jag hade glömt att mata en hund som jag skulle ta hand om några dagar. Den drömmen slutade i katastrof och jag vaknade halv fem i morse av en mardröm utan dess like. Någon sömn fick jag inte efter det. Vem kan sova efter att man har knivskurit katter som långsamt försöker kravla sig upp och ligger på ett golv och förblöder i väntan på att bli hundmat? Ja, det var väl en bra fråga, och tack och lov bara en mardröm. Den här morgonen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Och hur många morgnar till ska jag behöva ha genomtrötta barn som ska till förskola och skola? Usch, det blir läggning klockan sju ikväll, men det är klart att ingen vill sova då...
Blä! I min annars positiva inställning till livet, blev det här en av de sämre dagarna, men jag vet inte vem jag ska skylla på. Det är väl bara att plocka fram ryggsäcken och leta efter de postivia inställningarna till i morgon. Jag hoppas att jag inte behöver rota så länge.
Något positivt den gågna helgen var i alla fall att få vara ledig och vara med familjen. Lördag gick till shopping i Kokkola och på söndag var vi på förlovningkalas. Nästa helg blir det jobb, men först ska jag njuta av dagarna före. Att allt är som vanligt är ändå det bästa. Att ha friska barn, ett arbete och roliga saker att se fram emot är väl ändå det bästa. Man måste komma ihåg att njuta av de små sakerna och stunderna i livet. Varje dag har en liten ljusglimt - även under den mörkaste årstiden. Så njut av arbetsveckan! :)
Lite fotografering hann jag också med på lördag morgon...
Barnen var bokstavligen utmattade i morse. Jag fattar inte hur de kunde vara så trötta. De har ju haft sovmorgon två dagar nu, men de var tröttare än aldrig förr. Ingenting var bra, och jag fick prioritera mellan att Vendela fick dricka ett mjölkglas eller borsta tänderna. Mjölkglaset vann. Barnen får frukost på "föris", men jag tyckte de behövde få något i magen före vi åkte. Resultatet sedan blev att jag dumpade barnen vid "föris" två minuter före klockan sju och kom till jobbet två minuter senare (jobbet är bakom skolan). Hemma hade jag två kaniner som inte fick någon mat, men jag kom fram till att de inte dör. Saken är den att jag faktiskt drömde i natt att jag hade glömt att mata en hund som jag skulle ta hand om några dagar. Den drömmen slutade i katastrof och jag vaknade halv fem i morse av en mardröm utan dess like. Någon sömn fick jag inte efter det. Vem kan sova efter att man har knivskurit katter som långsamt försöker kravla sig upp och ligger på ett golv och förblöder i väntan på att bli hundmat? Ja, det var väl en bra fråga, och tack och lov bara en mardröm. Den här morgonen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Och hur många morgnar till ska jag behöva ha genomtrötta barn som ska till förskola och skola? Usch, det blir läggning klockan sju ikväll, men det är klart att ingen vill sova då...
Blä! I min annars positiva inställning till livet, blev det här en av de sämre dagarna, men jag vet inte vem jag ska skylla på. Det är väl bara att plocka fram ryggsäcken och leta efter de postivia inställningarna till i morgon. Jag hoppas att jag inte behöver rota så länge.
Något positivt den gågna helgen var i alla fall att få vara ledig och vara med familjen. Lördag gick till shopping i Kokkola och på söndag var vi på förlovningkalas. Nästa helg blir det jobb, men först ska jag njuta av dagarna före. Att allt är som vanligt är ändå det bästa. Att ha friska barn, ett arbete och roliga saker att se fram emot är väl ändå det bästa. Man måste komma ihåg att njuta av de små sakerna och stunderna i livet. Varje dag har en liten ljusglimt - även under den mörkaste årstiden. Så njut av arbetsveckan! :)
Lite fotografering hann jag också med på lördag morgon...